Att börja blogga

Jaha, varför nu detta? Jo jag tänkte att det kunde vara ett roligt sätt att komunicera med vänner och släkt utanför facebook. Detta sättet kanske inte är så mycket bättre men det kan vara värt att prova. Hur det än är så hade jag tänkt att visa lite bilder på resultatet av maginnehållet så småningom. Är just för tillfället i v 32. De som tar sig tillfället att besöka denna sidan har kanske ett intresse av att se utvecklingen av vår utökning av familjen Lundholm.

Hur är det då att vänta tvillingar? Till att börja med så kom tvillingbeskedet som en chock. Vi fick reda på det i vecka 12, då vi gjorde ett KUB-test. Eftersom vi redan har två barn, och jag har varit den som tvekat inför att skaffa fler barn, men till sist tyckte det skulle vara skoj med ett barn till så höll chocken i sig i flera veckor. Mikael var mer lugn och tyckte det skulle bli roligt. Jag kunde inte riktigt se det roliga just då.

Chocken förde med sig tankar kring att byta boende så snabbt som möjligt. Vi gick på en del husvisningar men bestämde oss till sist för att bo kvar i vår lägenhet som är en 4:a. Det kändes lite ogenomtänkt och även otryggt att flytta direkt. Så småningom blir det nog tvunget. Vi började även tänka på bilsituationen, vi var mycket nöjda med att vi sålt vår bil och gått med i bilpool. Nu skulle vi vara tvungna att tänka om då bilpoolen inte har några så stora bilar. Även detta skjuts på framtiden, kanske det blir aktuellt till kommande höst.

Chocken gick så småningom över. Jag har dock känt mycket oro under graviditeten, eftersom tvillinggraviditet klassas som en högriskgraviditet. Men det har hittills gått mycket bra, jag har en, utifrån omständigheterna, bra graviditet. Tvillingarna har en varsin fostersäck och moderkaka, det ska vara det mest gynnsamma läget. Däremot har jag haft oturen att vara långdraget sjuk under graviditeten, har haft något influensaliknande med luftrörskatarr. Superjobbig hosta i veckovis, som gett med sig nu som tur är. Är totalt beroende av nässpray, som fortfarande håller i sig. Graviditeten fortlöper stabilt men eftersom det krävts mycket energi till förskylning så har jag varit extra trött och känt mig ofräsch och sliten. Jag blev sjukskriven från och med 10 januari med motiveringen vila för att inte få en för tidig förlossning.

Just nu är jag i v 32. Vi var på ultraljud igår, nu har vi passerat en tidsgräns för att det skulle gå bättre om de skulle födas nu än tidigare. Däremot är de lite små, ca 1,5 kg/st just nu så de får gärna bo kvar i magen ett tag till. Gällande förlossningen så ser allt ut som att det kommer att bli en naturlig förlossning. Tvillingarna ligger som de ska, med huvudet ner. Jag känner mig orolig inför förlossningen, men stödjer mig emot att jag haft två lätta förlossningar tidigare och hoppas att det inte blir några jobbiga komplikationer. Försöker tänka positiva tankar!

För att fortsätta på detta spår så känner jag mig lite naivt positiv just nu. Det känns spännande men även overkligt att få två barn samtidigt, roligt att få följa två individers utveckling i livet som är födda samtidigt. Det känns även bra att vi redan har barn, jag hade inte varit mogen att få tvillingar som mina första barn. Det känns bra att vara lite bevandrad i "barnträsket" trots allt. Dessutom är jag så glad att Albin och Tim inte är så små längre, de kommer även att ha mycket plus av att ha varandra. Vi har försökt att prata om tvillingarna mycket och hålla ämnet levande, allt för att försöka förbereda dem för deras nya roller som storebröder. De har bara tyckt att det är spännade och roligt. Vi får se vilken reaktion det blir när tvillingarna är här.